Турецкие шатры 16-18 вв.

[velizariy]

Сбор материала по артефактам по османских шатров и их элементов. Просьба воздержатся от выкладки миниатюр, их много и их анализ - это целая отдельная работа.
Резервная копия фотографий: https://photos.app.goo.gl/9yryUFFqCNjyKTgY9

[velizariy]

Основной источник по теме в бумаге:
Otağ-ı Hümayun: The Ottoman Imperial Tent Complex


http://www.nadirkitap.com/kitapara_sonu ... yfaara=ARA

[velizariy]

Памятки на зачистку (Помаленьку буду перетягивать материал из этой свалки в тему):
http://www.reenactor.ru/index.php?showtopic=28393
http://www.tsk.tr/2_genel_bilgiler/2_6_ ... dirlar.htm
http://www.tsk.tr/2_genel_bilgiler/2_6_ ... lerisi.htm
http://www.osmanischesreich.de/kunst-ku ... llungen-i/
http://eder-diemel-tipp.de/2011/12/16/d ... stuetzung/
http://www.museumonline.at/1999/schools ... kultur.htm
http://www.bildindex.de/obj20685603.html
http://www.bildindex.de/obj20685601.html
http://www.myheimat.de/bad-wildungen/ku ... 41116.html
http://www.myheimat.de/bad-wildungen/ku ... 41116.html
http://www.dhm.de/restauratoren/zelt/start.htm
http://www.rugtracker.com/2013_05_01_archive.html
http://www.wlz-fz.de/Foto-Video/Bilderg ... uerkenzelt
http://ansichtskarten.delcampe.net/page ... age,G.html
http://www.textilrestaurierung.at/body_ ... nstein.htm
http://www.reenactorforum.waszmann.de/c ... ;start=all

http://www.freha.pl/index.php?showtopic=24233
http://www.turkishculture.org/pages.php ... ildID1=176


https://artserve.anu.edu.au/raider4/aus ... s_turkish/

[velizariy]

Статьи по теме.

[velizariy]

Источник + доп. фото: http://turcica.museum-kassel.de/209130/ ... bjekt.html
Osmanisches Prunkzelt

Inventar Nr.: KP B XVII.429
Bezeichnung: Osmanisches Prunkzelt
Künstler / Hersteller: unbekannt
Datierung: 17. Jahrhundert
Sammlung: Kunsthandwerk und Plastik
Objektgruppe: Ausrüstung und Defensivwaffen
Geogr. Bezug: Osmanisches Reich
Material / Technik: Außenzelt: Grundgewebe Leinwandgewebe: Baumwolle, Leinwandbindung, grün, Kette 12 und Schuß 11 Fäden/cm, Z-Drehung
Gewebebreite: ca. 42 cm.

Innenzelt: Grundgewebe Leinwandgewebe: Baumwolle, Leinwandbindung, rot, Kette 13 und Schuß 12 Fäden/cm, Z-Drehung
Gewebebahnbreite: ca. 60 cm.

Innenzelt: Applikationen Leinwandgewebe: Baumwolle, Leinwandbindung, jeweils einfarbig: weiß, naturfarben, beige, mittelbraun, dunkelbraun, mittelblau, dunkelblau, tiefdunkelblau
Kette 14 und Schuß 13 Fäden / cm, Z-Drehung

Innenzelt: Applikationen Halbseidengewebe: Seide und Baumwolle, Atlasbindung, jeweils einfarbig gelb und hellblau, Kette nicht feststellbar und Schuß 15 Fäden / cm, Kette ungedreht und Schuß Z-Drehung

Gurte: Baumwolle, Leinwandbindung, hellrot, beige und naturfarben längsgestreift, Kette 9 und Schuß 3 Fäden / cm, Z-Drehung
Gewebebreite: 5 cm

Leder/Verstärkung Spannseile: nicht näher zu bestimmen (16.10.12 JD)
Maße: Firstlänge 3,3 m (Objektmaß)
Firsthöhe, Seite 1,57 m (Objektmaß)
Wandlänge, obere Kante 13,7 m (Objektmaß)
Wandlänge, untere Kante 16,14 cm (Objektmaß)
Wandhöhe, Seite zwischen 1,57 und 1,76 (Objektmaß)
Kastenmaß im aufgebautes Zelt 3,2 x 3,8 x 6 m (Objektmaß)


Katalogtext:
Das Kasseler Prunkzelt zählt zu den wenigen fast vollständig erhaltenen osmanischen Zelten in Deutschland. Obgleich kleiner und in seiner ornamentalen Ausgestaltung schlichter als die Zelte in Dresden, Berlin oder Ingolstadt, darf es doch zum „Ota -I Hümayun“, dem Komplex der Sultanszelte, oder dem eines Befehlshabers gerechnet werden. Auf Feldzügen der Osmanen spiegelte die Anordnung der Zelte im Lager das Sozialgefüge einer osmanischen Stadt wider: Einfache Zelte der Soldaten entsprachen den Häusern der normalen Bevölkerung, aufwendigere Zeltkomplexe bildeten die Paläste der Oberschicht ab. Im Zentrum der Zeltstadt aber lag der durch eine textile Einfriedung abgeschlossene Komplex der Sultanszelte, der den Sultans - palast und die Macht des Herrschers symbolisch repräsentierte. Welche Funktion dem Kasseler Zelt in diesem Gefüge zukam, ist kaum zu beantworten. Bildquellen, wie die Darstellung der osmanischen Zeltstadt anlässlich des Beschneidungsfestes von 1720, zeigen eine Vielzahl kleinerer Zelte mit grünlicher Außenhaut und rotem Innenzelt, die sich um mehrere prachtvolle Zelte, darunter ein großes Prunkzelt, scharen. Beim Kasseler Zelt könnte es sich um ein solches kleineres Zelt gehandelt haben. Zelte und Zeltzubehör wie Teppiche, Kissen, Matratzen, Behänge und Ähnliches oblagen der Verantwortung und Pflege eines eigenen Korps innerhalb der Zentraltruppen des osmanischen Heers. Dieses fertigte, reparierte und verwahrte die Zelte (Quellen belegen, dass bis zu 100 Jahre alte Zelte noch instand gehalten wurden), kümmerte sich aber auch um den Transport und Aufbau der Zeltstadt im Kriegsfall. Auf Kamel- Karawanen, die gut und gerne 600 Tiere umfassen konnten, wurden die Zelte zum vorherbestimmten Lagerplatz transportiert und dort aufgeschlagen, bevor das Heer eintraf. Die erhaltenen Prunkzelte weisen, bei allen Unterschieden im Detail, zahlreiche Gemeinsamkeiten auf, die auch das Kasseler Zelt prägen. So sind osmanische Zelte aus mehreren Segmenten aufgebaut, die sich zur Wand oder zum Dach zusammenfügen und die ornamentale Gliederung im Zeltinneren vorgeben. Stilisierte Säulen, in diesem Fall in Form von Flechtbändern, begrenzen jedes Segment, während kunstvoll geschwungene Bögen die freien Flächen überfangen. Auf letzteren entfaltet sich der ornamentale Dekor. Osmanische Quellen bezeichnen diese Arkaden als „mihrab“, also mit demselben Begriff, der auch für die nach Mekka gerichtete Gebetsnische in einer Moschee verwendet wird. In diesen „mihrab“ hängen stilisierte Öllampen, die auf denselben religiösen Kontext anspielen dürften. Während die Funktion von Zelten im Allgemeinen gut erforscht ist, liegt die Geschichte des Kasseler Prunkzelts weitgehend im Dunkeln. Weder seine Herkunft noch das Jahr seines Eintreffens in Kassel sind überliefert. Im ältesten Führer des Hessischen Landesmuseums (um 1913) und in den Altakten des Museumsverbands für Kurhessen und Waldeck (1935/36) gilt es ohne nähere Belege als Teil der Kriegsbeute von Belgrad im Jahr 1717. Erstmals nachweisen lässt sich das Zelt allerdings erst rund 140 Jahre später im Inventar des Jagdzeughauses von 1854. Dort lagerte es zusammen mit zwei länglichen und zwei runden Leinenzelten sowie anderen Gegenständen für den Jagdgebrauch, was darauf hindeutet, dass es keinesfalls als Museumsstück, sondern als Gebrauchsobjekt bewertet und bei Festen oder höfischen Jagden wohl tatsächlich genutzt wurde. Seinen Weg ins Museum Fridericianum fand das Prunkzelt schließlich 1876, wo es allerdings weiterhin verpackt blieb und, wie das Inventar lapidar vermerkt, „einstweilen im Treppenhause aufbewahrt“ wurde. Erst mit der Eröffnung des Hessischen Landesmuseums 1913 kam das Prunkstück ans Licht der Öffentlichkeit. Im „türkischen Zimmer“ des zweiten Obergeschosses präsentierte man es „wie es im Felde gebraucht wurde“, also mit der grünen Seite nach außen. Damals war es bereits umgeben von osmanischen sowie anderen orientalischen Waffen der Sammlung. Zum zentralen Exponat der „hessischen Heeressammlung“ und zum Herz des Hessischen Landesmuseums stieg das „Türkenzelt“ in der NS-Zeit empor. Von 1935/36 bis 1937 prägte der Stoffriese – die prachtvolle Innenseite nun nach außen gekehrt – den Antikensaal, mithin den wichtigsten Ort im Museum. In den Folgejahren wieder eingelagert, wurde das Zelt erst 1980 erneut aufgestellt, nun als Prunkstück der militärhistorischen Dauerausstellung in Schloss Friedrichstein. (15.10.12 AS)

[velizariy]

Османский шатер подарен Екатерине II турецким Султаном Селимом III.
Источник+доп. фото: http://returkey.livejournal.com/59481.html?nojs=1

[velizariy]

Османские тенты и шатры из Дрездена - выставка Türckische Cammer
http://www.skd.museum/de/museen-institu ... he-cammer/
http://www.soukmagazine.de/souk-multime ... ammer.html
http://commons.wikimedia.org/wiki/File: ... d_tent.jpg
Видео: http://www.youtube.com/watch?v=B8cId1q0NJM

[velizariy]

http://www.bayerisches-armeemuseum.de/d ... jekte.html
Türkenzelt - Zelt des türkischen Großwesirs Suleimann erbeutet 1687 in der Schlacht bei Mohacs © Bayerisches Armeemuseum

+ Музей Баварской Армии, Ингольштадт
Трофеи баварской армии, взятым в битве на горе Харсан (2й Мохач) 12.08.1687 года.
http://www.tforum.info/forum/index.php? ... i&img=9198
http://www.tforum.info/forum/index.php? ... i&img=9197
http://www.tforum.info/forum/index.php? ... i&img=9196
http://www.tforum.info/forum/index.php? ... i&img=9195

[velizariy]

Крепеж и опоры.
http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView

Tält, avlångt, bestående av tak och två gräsdukar. Invändigt av rött linne med applikationer i orientaliserande mönster i grönt, rött (nu ljusbrunt), gult och vitt. Utvändigt av grov grön linnelärft.
Riksarkivet E 7964. Kassaräkning 17 juni 1655 sid. 68: 2 st. Kungl. Maj. Tältmästare som levererade till hans grevlige exellens 2 st. tält som förärades av greve Wittenberg till dricks 16.
Tak 9616:1 (takfallet 1630 mm långt) med vidsittande dörrstycke och dubbel dagkappa. Takdekoren indelad i fält genom avgränsande gröna blomsterpelare, i fälten palmettmotiv med blommor och blad. Närmast taknocken bred bård med blommor och blad i färger som ovan, nedtill avslutad med uddkant. Mitt på taknocken stiliserade blommor i rött, gult och vitt.
Dörrstycket med nedåt utställda sidor delat i två fält genom blomsterpelare, i fälten blomsterurnor, på sidorna inramade av blomsterpelare sammanbundna med blomsterfyllda bågar.
Dagkappa (250 mm bred) med punkt försedda palmetter i rött, blått och gult mot nu gråvit botten, röd avslutningskant.
Vid taknockens båda yttre kanter grova läderskoningar med hål för stänger.
Två gräsdukar 9616:2-3 (6920 mm resp. 5800 mm långa och 1800 mm höga) med utställda sidor och vid den ena övre kanten slåar att knäppas mot varandra över dörrstycket. Indelade i vardera fem fält med motiv som taket med pelare sinsemellan förbundna genom blomsterfyllda bågar. Nedtill försedda med snedrandiga kappor i rött och grönt.
Tältet utvändigt av grovt grönt linne. Dagkappan, bård nedtill på gräsdukarna, runt dörrstycket och kring läderskoningarna på taknocken, snedrandiga i rött och grönt. Vid taknocken sex öglor (720 mm långa) av sadelgjord (en sjunde ögla på mitten avskuren) fastsydda i läderstycken. För tältets hopsättning runt taket mellan dagkapporna 77 repöglor i lika många läderskoningar. Från nocken och takets nederkant utgår rep för uppspänning. Kring dörrstycket 29 läderskoningar med samma antal repöglor. Två kraftiga läderskoningar i de båda nedre hörnen.
9616:2 med 38 träknappar för fastsättning vid taket (urspr. 40 knappar). Under knapparna finns sju läderbitar bevarade. Vid nedkanten sex läderbitar. Utsidan med läderbitar i sex grupper med tre i varje, från varje bit utgår ett rep.
9616:3 med 39 träknappar för fastsättning vid taket. Under knapparna sju läderbitar bevarade. Vid nederkanten sex läderbitar. På ena kortsidan tre träknappar. Utsidan med tre läderbitar i fem grupper med tre i varje, från varje bit utgår ett rep.
Tältstång 9616:4 (3600 mm lång, 110 mm diam.) av trä med järnband med två bladformiga skenor med genomborrade hål, målad med spiralvridna band i rött och grönt. Avsedd att sitta längs nocken. Sprucken med vita fläckar efter fågelsmuts (?).
Tältstänger 9616: 5-8: 5 och 7 (2200 mm långa, 80 mm diam.) järnskodda i ena änden med kil att skarvas i 6 och 8 (2340 mm långa, 80 mm diam.) järnskodda i ena änden och där med järnten att träs i hål på :4.
Dörrstänger 9616: 9-10 (2250 mm långa, 35 mm i diam.) i ena änden järnband och järnten, att träda två svarvade knoppar, 9616:11-12 på.
9616: 5-12 målade som :4, men i ljusare nyans.

---

http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView

Enligt katalogkort troligen turkiskt 1600- tal.
Runt, av grovt tuskaftat grönt linne utvändigt, invändigt av röd bomull med applikationer i orientaliserande mönster i grön, blå, brun, gul, vit och svart bomull och små prickar av gyllenläder.
Bestående av tak med dubbel dagkappa och vidsittande dörrstycke samt två gräsdukar att knäppas fast vid taket med träknappar i repöglor.
I taket 3494:1 dubbel rund, brun träplatta med järnring som stöd.
Från läderskivan på insidan tolv utgående triangulära fält, sinsemellan avgränsade med bårder (65 mm breda) i brunt och vitt. Fält och bårder med symmetriskt blad och blommönster i bomull.
Dagkappan (250 mm bred) invändigt av brun tunn bomull med applikationer i färger som ovan.
Dörrstycke fastsatt vid taket med nedåt utställda sidor, indelat i två fält med brun mittbård. I fälten mönster av urna med uppåtgående bandfläta inramad av serpentinbårder, bestående av arabeskslingor avslutade som fågelkroppar. Nedtill tvärställd arabeskbård.
Två gräsdukar, 3494:2 och 3494:3, något rundskurna så att nedåt utställda väggar bildas. Uppdelade i vardera fem fält med dekor som på dörrstycket. Längst ned mot marken två breda bårder i blått och grönt.
Utvändigt grov linnelärft. Kring takplattan, dörrstycket och den utvändiga dagkappan randig bård i blå, grön och röd bomull.
Mellan dagkapporna intill taket urspr. trol. 38 repöglor, nu 36, runt dörren urspr. trol. 46, nu 45.
En träknapp mitt på var sida om dörren, vid de båda nedre hörnen kraftiga trekantiga läderskoningar.
Gräsduk 3494:2 med bård på båda kortsidor med mönster av rundlar och S-formiga figurer mot ljusbrun botten. Vid överkanten trol. urspr. 26 träknappar, nu 15, vid knapparna sju läderskoningar bevarade, vid nederkanten 14 dubbla läderskoningar. På dukens utsida fem grupper med vardera tre läderskoningar i rad med tunna rep i, den sjätte med fyra.
Gräsduk 3494:3 med bård som ovan på en kortsida. Vid övre kanten urspr. trol. 26 träknappar, nu 20. Vid en kortsida nu två, urspr. tre, knappar. Sex bevarade läderskoningar vid överkanten, vid nederkanten 12 läderskoningar på var sida om duken med rep i, ett rep saknas.
En kraftig mittstång, i två delar 3494:4 och 5, målad omväxlande röd och gråblå med vita och svarta blommor. Delad på mitten (en del nygjord), sammanhållen av tre järnbyglar med hakar, i toppen lös svarvad förgylld träknopp, 3494:6, total höjd 3370 mm. Två smalare stänger, 3494:7 och 8, med i samma stycke svarvade knoppar röda med svarta och vita blommor, senare skarvade med rödmålade stänger, hopfogade med mässingsholkar, urspr. 1000 mm långa, nu 1530 mm.

[velizariy]

http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView
Inventarie nummer 25923 (15:535)
Händelse: Slaget vid Mohács
Tid: 1687-08-12
Krig och slag
Plats: Mohács
Beskrivning: I slaget vid Mohács (1687) förlorade Osmanska riket mot trupper från Habsburgska riket.

[velizariy]

http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?s ... detailView
Turkiskt tält del II. Vägg och tak. 1650-tal. Uppges har tillhört vice kommendanten i Ofen (västra sidan av Budapest), Ismael Pascha.
Inventarienummer 25924 (15:535)

Krigsbyte, taget av greve Nils Bielke (1644-1716) i krig mot turkarna, antingen under belägringen av Ofen-Pest (Budapest) 1686 eller i slaget vid Mohács i Ungern 1687.
Väggdel:
Rektangulär del. Insidan är av rött linne eller bomull. Applikationsdekor i form av en längsgående kolonnad med rundbågar och medaljonger i mellanrummen, allt prytt med stiliserade blomsteruppsatser och slingor. Dekor i blått, rött, grönt, brunt, svart, gult samt ofärgat. I två av fälten finns ett fönster med spröjs av grönt flätat garn. På utsidan hänger uppfästbara luckor ner över fönstren, av ofärgat linne, fästa i överkanten. Luckorna fästes med öglor i nedre hörnen samt är fodrade med tunnare linne. Fönstren har en dekorbård runt om och är av olika storlek - det ena mäter i bredd: 510 mm, höjd: 680 mm, det andra i bredd: 535 mm, höjd: 670 mm.
Åtta stående träpinnar i kanaler mellan inner- och yttertyg. Fem av pinnarna sticker ut nedtill, en upptill. 24 hällor av virat snöre i läderfästen längs överkanten. Kantad upptill och nedtill av grövre ofärgad textil, vikt över kanterna, bredd: 51 mm. Dekorbård längs nederkanten. Sex hällor av virat snöre längs nederkanten, troligen för fäste i tältpinnar. Ytterligare två platser där hällor saknas.
En spolformad träknopp fäst i virat snöre 30 mm från ena ytterkanten, 337 mm från nederkanten. Träknoppens höjd: 60 mm. En ögla av tvinnat snöre, en på andra sidan 354 mm från nederkanten, 157 mm från ytterkanten.
Utsidan är av ofärgat, grövre linne. Sömmarna är täckta med linneremsor, ursprungligen blå, nu kraftigt blekta.
Takdel:
Rektangulärt, valmat tak med takfall på alla fyra sidor. Insidan dekorerad i samma sorts applikationsbroderi som väggdelen. Två kolonnader med rundbågar och medaljonger i mellanrummen. Mittbård med stiliserade blommor, bredd: 150 mm. Nedhängande skyddsdel runt om insidan på takets nederdel, fodrad med blå linne, bredd: 250 mm.
Utsidan av ofärgat linne med kanaler med snören som löper över hela taket för uppspänningen. Snören av olika karaktär. Blå textil har löpt över mitten. Längs takets mitt löper en 650 mm bred kanal av ofärgat linne. I kortändarnas mitt finns ett tränsat hål på varje sida, som verkar vara vadderat.
Runt om nederkanten har spolformade träknappar runt om, fästa med tvinnade snören i skinnfästen. Nederkanten kantad med blått linne.
Nedhängande stycke, troligen dörr, i ena änden med tränsade hål i nedre hörnen. Hörnen är läderskodda av brunt läder. Runt om stycket löper en bård dekorerad med stiliserade blommor. Styckets bredd: 1180 mm.
Gåva av legationssekreteraren Harry Ax:son Johnson, 1915.

[velizariy]

Турецкий шатер на выставке в Арсенале.

http://museum.velizariy.kiev.ua/kiev/ar ... index.html